Skip to content

Elens dag

Den 23 januari firas Elens dag och då uppmärksammas den el som vi tar för given i vår vardag. Som ansvariga för elnätet i Degerfors vill vi självfallet vara med och fira. Elnätet är något som de flesta av oss inte funderar så mycket på, men Kalle Lindholm på Energiföretagen Sverige har skrivit följande artikel som ger en tydlig bild av den infrastruktur som vi inte klarar oss utan. 

Elnätet – en infrastruktur minst lika viktig som vägnätet
Elnätet är något som de flesta kanske inte tänker på, men det är en infrastruktur som är minst lika viktig som vägnätet. Om inte elnätet fungerar resulterar det i strömavbrott så därför arbetar tusentals människor för att systemet ska fungera och nya investeringar görs kontinuerligt för att förbättra och säkra upp elnätet.

Elnätet transporterar el från en plats där elen produceras ur en energikälla, till en plats där elen används. Elnätet har betydelse för att minska utsläpp av klimatgaser eftersom den el vi producerar i Sverige har mycket låga klimatutsläpp. Som jämförelse transporteras annan lagrad energi i form av bränslen ofta med fordon eller fartyg som drivs med fossila drivmedel.

Elnätet kan överföra stora mängder el över långa avstånd. Det innebär att Sverige, som ofta har elöverskott, kan exportera el till andra länder där elen till stor del produceras med fossila bränslen. Förväntningarna är nu stora på att elnätet ska göra ännu mer nytta i klimatarbetet. Det finns många idéer som är på väg att utvecklas:

  • Ett utbyggt system, inklusive elnät, för laddning av elfordon ger bättre klimategenskaper och förbättrad lokal miljö.
  • Att integrera elnätet med batterier som kan lagra och bidra med lagrad energi när alltmer väderberoende kraft som vind och sol ansluts till näten. Därmed kan produktionen från dessa elproduktionskällor jämnas ut. Elfordon anslutna till eluttag vid hemmen kan också fungera för inmatning av el när så krävs.
  • Ökad digitalisering på hemmanivå som kan påverka mönstret för energins användning. Hushåll ska till exempel kunna se prisförändringar och därmed förändra sin elanvändning. När det är ont om el går priset upp, och ett hushåll ska då kunna spara pengar genom att minska sin elanvändning och därmed minska belastningen på elsystemet.
  • Att små producenter av el, till exempel solpaneler i hushåll, ska kunna ansluta sig till elnätet, mata in sin överskottsel och få betalt för elen. Näten ska kunna hantera att el går i flera riktningar samtidigt på bästa sätt.

Det svenska elnätet
Det svenska elnätets ryggrad kallas stamnätet och i det överförs el över långa avstånd, exempelvis från vattenkraftverk i norra Sverige till kunderna i södra Sverige. Från stamnätet förgrenar sig elnätet i regional- och lokalnät. Om det gick att sträcka ut det svenska elnätet i en enda lång ledning skulle det räcka över fjorton varv runt jorden.

Elnätet hänger ihop i ett enda system tillsammans med alla elproduktionsanläggningar och alla platser där el används. Det statliga affärsverket Svenska kraftnät ansvarar för att systemet fungerar. Högsta prioritet är att frekvensen i elnätet alltid ska vara 50 Hz, eftersom utrustning som drivs med el i Sverige är byggd för el med den frekvensen.

Det ligger alltså oerhört mycket arbete, investeringar, innovation och samarbete bakom vårt fantastiska elnät.